Falskhet
Jag är så otroooligt trött på just falskhet och lögnare så det finns inte. Varför kan folk inte bara vara sig själva för? Vad är det som är så sjukt svårt? Man kommer absolut ingenstans med lögner och falskhet, man ser igenom personerna DIREKT kan jag säga. Man låtsas att man inte vet om de men man vet. Jag vet exakt vart jag har personerna runt omkring mig, vem jag kan lita på och vem jag inte kan lita på. Och majoriteten är faktiskt på den sidan man inte kan lita på tråkigt nog.
Jag har haft svårt med just kompisfronten, men det är inget jag tänker ta upp här. Man lär sig mycket om man är med om saker. Varför kan folk inte bara sluta upp med alla falskheter? Man behöver inte ljuga för att verka bättre än andra heller. Folk ska väl ändå acceptera än som man är, annars är dom ju inte äkta. Så lägg alla lögner och falskheter åt sidan för ni är inte bättre för de. Snarare tvärtom, folk ser vilka som är äkta, och är du falsk så blir det ju snarare motsatt effekt. Du får folk emot dig istället, kanske utan att veta om det.
Var er själva för tusan!
Såg du igenom de? gjorde du det ? såg du igenom våra lögner? du litade på oss, skulle du gjort det? men vi accepterade dig som du var, och de kanske inte hade spelat roll om du hade fått veta sanningen? för de vi hade då på våra lögner o ''falskhet'' var ändå äkta. we stod there together och se på oss nu ? vi snackar inte alls lika mycket osv.. så falskhet o lögner är inte bra men ibland är de kanske bäst o inte veta sanningen
Jag såg inte igenom er, de va efter jag började göra det. Jag litade på er, men skulle nog inte gjort det. Allting började bara med massa skit. Ni accepterade mig, du sa att vi va va ''syskon'', varför ljuga för mig? Va det verkligen värt det? Ni hade lögner men hur kan de va äkta, de va inte äkta någonstans. Det kanske finns en anledning till varför vi inte snackar lika mycket. Har du tänkt på de? Ni ljög, var det verkligen värt att se mig så ledsen och besviken? Tänk efter...